Applied patch by Mats Lidell <matsl@contactor.se>
This commit is contained in:
parent
63d516ce90
commit
18242ac679
1 changed files with 134 additions and 76 deletions
210
etc/TUTORIAL.sv
210
etc/TUTORIAL.sv
|
@ -1,5 +1,6 @@
|
|||
användarhandledningen till Emacs. I slutet finns kopieringsvillkoren.
|
||||
Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002 Free Software Foundation, Inc.
|
||||
Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren.
|
||||
Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2005 Free Software
|
||||
Foundation, Inc.
|
||||
|
||||
Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen
|
||||
märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt
|
||||
|
@ -48,6 +49,10 @@ F
|
|||
Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
|
||||
markören nu.
|
||||
|
||||
Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal
|
||||
har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar
|
||||
effektivare om du använder C-v och M-v.
|
||||
|
||||
|
||||
* GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
|
||||
------------------------------
|
||||
|
@ -55,12 +60,10 @@ F
|
|||
Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
|
||||
förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
|
||||
|
||||
Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att använda
|
||||
kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
|
||||
flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning på
|
||||
skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
|
||||
flyttar markören:
|
||||
|
||||
Det finns flera sätt att göra detta. Du kan använda piltangenterna,
|
||||
men det är mer effektivt att ha händerna i standardläget och använda
|
||||
kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken är likvärdiga med de
|
||||
fyra piltangenterna. Så här:
|
||||
|
||||
Föregående rad, C-p
|
||||
:
|
||||
|
@ -74,11 +77,10 @@ flyttar mark
|
|||
och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
|
||||
skärmbilden.
|
||||
|
||||
Detta är säkert lite enklare att förstå om du tänker på dessa
|
||||
förkortningar: P för föregående (previous), N för nästa (next), B för
|
||||
bakåt (backward) och F för framåt (forward). Detta är de grundläggande
|
||||
kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda
|
||||
dem hela tiden, så det är en stor fördel om du lär dig dem nu.
|
||||
Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P
|
||||
för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward)
|
||||
och F för framåt (forward). Dessa är de grundläggande kommandona för
|
||||
att flytta markören och du kommer att använda dem hela tiden.
|
||||
|
||||
>> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
|
||||
|
||||
|
@ -308,17 +310,23 @@ texten. Tecken som du kan se, s
|
|||
sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en
|
||||
radbrytning.
|
||||
|
||||
Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
|
||||
<Delete> är en tangent på tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I
|
||||
några fall fungerar också "backsteg" som <Delete> men inte alltid!
|
||||
Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delback>.
|
||||
<Delback> är en tangent på tangentbordet -- samma som du normalt
|
||||
använder utanför Emacs för att ta bort det senaste tecknet du skrivit.
|
||||
Det är vanligen en stor tangent några rader ovanför retur-tangenten,
|
||||
och den är vanligtvis märkt "Delete, "Del" eller "Backspace".
|
||||
|
||||
Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella
|
||||
Om den stora tangenten är märkt med "Backspace" så är det den du
|
||||
använder för <Delback>. Det kan finnas en annan tangent som är märkt
|
||||
med "Delete" men det är inte <Delback>.
|
||||
|
||||
Generellt raderar <Delback> tecknet precis före den aktuella
|
||||
markörspositionen.
|
||||
|
||||
>> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
|
||||
använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du
|
||||
kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta
|
||||
är bara en lokal kopia.
|
||||
använda <Delback>. Var inte rädd för att skriva i den här filen,
|
||||
du kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen.
|
||||
Detta är bara en lokal kopia.
|
||||
|
||||
När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
|
||||
den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett
|
||||
|
@ -329,7 +337,7 @@ indikerar att raden forts
|
|||
fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
|
||||
fortsättningstecknet ser ut.
|
||||
|
||||
>> Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms på en
|
||||
>> Använd <Delback> för att radera texten tills raden ryms på en
|
||||
skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
|
||||
|
||||
Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
|
||||
|
@ -337,7 +345,7 @@ radbrytningen mellan tv
|
|||
resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
|
||||
skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
|
||||
|
||||
>> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>.
|
||||
>> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delback>.
|
||||
Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
|
||||
|
||||
>> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
|
||||
|
@ -352,21 +360,21 @@ Du har nu l
|
|||
Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
|
||||
översikt över kommandon för radering:
|
||||
|
||||
<Delete> raderar tecknet som står precis före markören
|
||||
C-d raderar tecknet som står precis under markören
|
||||
<Delback> Raderar tecknet som står precis före markören
|
||||
C-d Raderar tecknet som står precis under markören
|
||||
|
||||
M-<Delete> raderar ordet precis före markören
|
||||
M-d raderar ordet precis efter markören
|
||||
M-<Delback> Raderar ordet precis före markören
|
||||
M-d Raderar ordet precis efter markören
|
||||
|
||||
C-k raderar från markören till slutet av raden
|
||||
M-k raderar till slutet av stycket
|
||||
C-k Raderar från markören till slutet av raden
|
||||
M-k Raderar till slutet av stycket
|
||||
|
||||
Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer
|
||||
mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis
|
||||
Lägg märke till att <Delback> och C-d kontra M-<Delback> och M-d
|
||||
följer mönstret som började med C-f och M-f. (<Delback> är inte precis
|
||||
ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
|
||||
fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan).
|
||||
|
||||
Du kan också ta bort vilken del som helst av bufferten med hjälp av
|
||||
Du kan också ta bort vilken del som helst av texten med hjälp av
|
||||
följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill
|
||||
ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av
|
||||
området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två
|
||||
|
@ -400,13 +408,13 @@ raderar s
|
|||
en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
|
||||
raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
|
||||
|
||||
Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking).
|
||||
Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking).
|
||||
(Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som
|
||||
tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma
|
||||
plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en
|
||||
annan plats i bufferten eller till och med i en helt annan fil. Du kan
|
||||
också hämta tillbaka den flera gånger så att du får flera lika
|
||||
förekomster av den.
|
||||
annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan
|
||||
fil. Du kan också hämta tillbaka samma text flera gånger så att du får
|
||||
flera lika förekomster av den.
|
||||
|
||||
Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
|
||||
tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
|
||||
|
@ -495,8 +503,8 @@ nytt namn, som backup, ifall du senare
|
|||
|
||||
Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
|
||||
som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten
|
||||
"--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på
|
||||
filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
|
||||
"--:-- TUTORIAL.sv". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på
|
||||
filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.sv"
|
||||
och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil
|
||||
du än är inne i så kommer filnamnet stå där.
|
||||
|
||||
|
@ -539,7 +547,7 @@ blev sparad. Du b
|
|||
systemet kraschar.
|
||||
|
||||
>> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning.
|
||||
Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
|
||||
Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst
|
||||
på skärmbilden.
|
||||
|
||||
Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser
|
||||
|
@ -568,7 +576,7 @@ den p
|
|||
|
||||
>> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
|
||||
Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda
|
||||
C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma
|
||||
C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.sv <Return> för att komma
|
||||
tillbaka till den här vägledningen.
|
||||
|
||||
Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
|
||||
|
@ -580,13 +588,37 @@ du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. F
|
|||
>> Prova C-x C-b nu.
|
||||
|
||||
Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
|
||||
den fil som innehållet kommer från. En del buffertar är inte knutna
|
||||
till någon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den
|
||||
buffert som innehåller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
|
||||
text du än ser i ett Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
|
||||
den fil som innehållet kommer från. Vilken text du än ser i ett
|
||||
Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
|
||||
|
||||
>> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
|
||||
|
||||
När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången.
|
||||
Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert
|
||||
så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som
|
||||
motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x
|
||||
C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det
|
||||
kommandot anger du buffertens namn.
|
||||
|
||||
>> Skriv C-x b foo <Return> för att gå tillbaka till bufferten "foo"
|
||||
som innehåller texten i filen "foo". Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv
|
||||
<Return> för att komma tillbaka till den här handledningen.
|
||||
|
||||
Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan
|
||||
katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med
|
||||
C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert.
|
||||
|
||||
All text du ser i ett Emacsfönster är alltid del av någon buffert. En
|
||||
del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten
|
||||
"*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som
|
||||
skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller
|
||||
någon fil. Den innehåller de meddelanden som visas på den nedersta
|
||||
raden i Emacs sessionen.
|
||||
|
||||
>> Skriv C-x b *Messages* <Return> för att se meddelandebufferten.
|
||||
Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att återgå till den här
|
||||
handledningen.
|
||||
|
||||
Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
|
||||
inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
|
||||
bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
|
||||
|
@ -602,7 +634,7 @@ vill spara eller ej.
|
|||
|
||||
>> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
|
||||
Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
|
||||
TUTORIAL.se. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
|
||||
TUTORIAL.sv. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
|
||||
|
||||
|
||||
* UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
|
||||
|
@ -617,9 +649,9 @@ META-tangenter. F
|
|||
kommandonamn.
|
||||
|
||||
Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
|
||||
kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett två av dem, C-x C-f
|
||||
för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för
|
||||
att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
|
||||
kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett några av dem, C-x
|
||||
C-f för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot
|
||||
för att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
|
||||
förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
|
||||
innan Emacs avslutas.
|
||||
|
||||
|
@ -645,12 +677,14 @@ ist
|
|||
Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
|
||||
hittills:
|
||||
|
||||
C-x C-f Finn fil.
|
||||
C-x C-s Spara fil.
|
||||
C-x C-b Lista buffertar.
|
||||
C-x C-c Avsluta Emacs.
|
||||
C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster.
|
||||
C-x u Ångra.
|
||||
C-x C-f Finn fil
|
||||
C-x C-s Spara fil
|
||||
C-x s Spara några buffertar
|
||||
C-x C-b Lista buffertar
|
||||
C-x b Byt buffert
|
||||
C-x C-c Avsluta Emacs
|
||||
C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster
|
||||
C-x u Ångra
|
||||
|
||||
Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
|
||||
eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
|
||||
|
@ -707,16 +741,16 @@ sk
|
|||
Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser
|
||||
ungefär ut så här:
|
||||
|
||||
--:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%----------------
|
||||
--:** TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)-----------------------
|
||||
|
||||
Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
|
||||
|
||||
Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit.
|
||||
-NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
|
||||
texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är
|
||||
i skärmbilden kommer det stå --Top-- istället för --00%-- och om
|
||||
slutet av filen är i skärmbilden kommer det stå --Bot--. Om du ser på
|
||||
en fil där hela texten passar in på en sida kommer det stå --All--.
|
||||
Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. NN%
|
||||
visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten
|
||||
befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är i
|
||||
skärmbilden kommer det stå "Top" istället för " 0%" och om slutet av
|
||||
filen är i skärmbilden kommer det stå "Bot". Om du ser på en fil där
|
||||
hela texten passar in på en sida kommer det stå "All".
|
||||
|
||||
Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
|
||||
sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
|
||||
|
@ -830,7 +864,7 @@ efter. <Return> avslutar s
|
|||
har du sökt efter ordet "markör" en gång.
|
||||
>> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
|
||||
"markör".
|
||||
>> Tryck nu på <Delete> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
|
||||
>> Tryck nu på <Delback> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
|
||||
>> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
|
||||
|
||||
Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
|
||||
|
@ -846,12 +880,12 @@ den vidare till Emacs. F
|
|||
fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
|
||||
Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas.
|
||||
|
||||
Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du
|
||||
lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
|
||||
Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delback> kommer
|
||||
du lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
|
||||
och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till
|
||||
exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m",
|
||||
och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första
|
||||
förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" från
|
||||
förekomsten av "ma". Tryck nu <Delback>. Detta avlägsnar "a" från
|
||||
söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första
|
||||
förekomsten av "m".
|
||||
|
||||
|
@ -879,7 +913,7 @@ sk
|
|||
det övre fönstret.
|
||||
|
||||
>> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
|
||||
(Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.)
|
||||
(Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.)
|
||||
|
||||
>> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det
|
||||
nedre fönstret.
|
||||
|
@ -909,10 +943,10 @@ som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
|
|||
KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de
|
||||
"modifierar" de andra tangenterna du trycker.
|
||||
|
||||
Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är
|
||||
ordningsföljden viktig. Du måste trycka ESC följt av KONTROLL-v,
|
||||
KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig
|
||||
och inte en äkta "modifierare".
|
||||
Om du inte har META-tangenten och använder <ESC> istället är
|
||||
ordningsföljden viktig. Du måste trycka <ESC> följt av KONTROLL-v,
|
||||
KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det är för att <ESC> är ett tecken i
|
||||
sig och inte en äkta "modifierare".
|
||||
|
||||
>> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
|
||||
fönstret.
|
||||
|
@ -945,12 +979,12 @@ Ibland kan du hamna i n
|
|||
huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
|
||||
istället för (Fundamental).
|
||||
|
||||
För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är
|
||||
ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att bli kvitt
|
||||
extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
|
||||
För att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>.
|
||||
Detta är ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att
|
||||
bli kvitt extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
|
||||
|
||||
>> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så ESC ESC ESC
|
||||
för att komma ut.
|
||||
>> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så <ESC> <ESC>
|
||||
<ESC> för att komma ut.
|
||||
|
||||
Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
|
||||
Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
|
||||
|
@ -984,7 +1018,8 @@ Den mest grundl
|
|||
och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
|
||||
|
||||
>> Skriv C-h c C-p.
|
||||
Meddelandet skall då bli något i stil med
|
||||
|
||||
Meddelandet skall då bli något i stil med:
|
||||
|
||||
C-p runs the command previous-line
|
||||
|
||||
|
@ -1060,6 +1095,29 @@ oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig sj
|
|||
ett mail och klaga!
|
||||
|
||||
|
||||
* MER FUNKTIONER
|
||||
----------------
|
||||
|
||||
Du kan lära dig mer om Emacs genom att läsa dess manual, antingen i
|
||||
bokform eller on-line i Info (använd Hjälp-menyn eller skriv F10 h r).
|
||||
Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering
|
||||
(completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som förenklar
|
||||
filhantering.
|
||||
|
||||
Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till
|
||||
exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva
|
||||
C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så
|
||||
långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering
|
||||
finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion".
|
||||
|
||||
Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess
|
||||
subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och
|
||||
operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i
|
||||
Emacs-manualen i noden "Dired".
|
||||
|
||||
Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner.
|
||||
|
||||
|
||||
* KOPIERING
|
||||
-----------
|
||||
|
||||
|
@ -1070,7 +1128,7 @@ Lidell
|
|||
This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
|
||||
comes with permission to distribute copies on certain conditions:
|
||||
|
||||
Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation
|
||||
Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2005 Free Software Foundation
|
||||
|
||||
Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
|
||||
of this document as received, in any medium, provided that the
|
||||
|
|
Loading…
Add table
Reference in a new issue